T4DM: kan testosteron förebygga typ 2-diabetes?

Bakgrund: lågt testosteron och insulinresistens hänger ihop åt båda hållen

Män med övervikt och bukfetma har ofta lågt testosteron, och lågt testosteron är kopplat till ökad risk för typ 2-diabetes. Förhållandet går sannolikt åt båda hållen. Fettvävnad och insulinresistens dämpar hjärnans signal till testiklarna, och lågt testosteron ger mindre muskelmassa och mer bukfett, vilket i sin tur försämrar insulinkänsligheten. Ungefär var tredje man med typ 2-diabetes hade lågt testosteron i Dhindsa och kollegors sammanställning (JCEM 2004). T4DM utformades för att testa om testosteron utöver ett livsstilsprogram kan förebygga eller vända tidig typ 2-diabetes.

Studiens upplägg

T4DM var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3b-studie under två år vid sex australiska universitetssjukhus.

• Deltagare: 1 007 män i åldern 50–74 år, utvalda bland 19 022 förscreenade.
• Krav: midjemått på minst 95 cm, totalt testosteron på högst 14 nmol/L utan känd sjukdom i hypofys eller testiklar, och antingen nedsatt glukostolerans (2-timmarsglukos 7,8–11,0 mmol/L vid sockerbelastning) eller nyupptäckt typ 2-diabetes.
• Alla deltog i samma livsstilsprogram (WW, tidigare Weight Watchers).
• Behandling: injektion med testosteronundekanoat 1 000 mg eller placebo vid start, efter 6 veckor och därefter var 3:e månad i två år.
• Primära utfallsmått: typ 2-diabetes vid sockerbelastning efter två år (2-timmarsglukos på minst 11,1 mmol/L) och förändring i 2-timmarsglukos.

Resultat

Efter två år hade 55 av 443 män (12 %) i testosterongruppen typ 2-diabetes vid sockerbelastning mot 87 av 413 (21 %) i placebogruppen. Det motsvarar en relativ risk på 0,59 (95 % konfidensintervall 0,43–0,80; p = 0,0007), alltså omkring 41 % lägre risk. 2-timmarsglukosen sjönk med 1,70 mmol/L på testosteron och 0,95 mmol/L på placebo. Effekten var oberoende av hur lågt testosteronet var vid start.

Vad betyder det för dig?

T4DM visar att testosteron utöver ett strukturerat livsstilsprogram minskade andelen med typ 2-diabetes efter två år hos män med bukfetma, lågt normalt testosteron och förstadier till diabetes. Det är en av få stora randomiserade studier med ett hårt metabolt utfallsmått.

Den visar inte att testosteron är en genväg. Alla deltagare fick livsstilsprogrammet, och även placebogruppen förbättrade sin glukos. Testosteron är inte en ersättning för livsstil, men kan i utvalda fall vara ett komplement.

Vad säger riktlinjerna?

Amerikanska diabetesförbundet (ADA) rekommenderar i sina Standards of Care att mäta testosteron på morgonen hos män med diabetes som har symtom eller tecken på lågt testosteron. Endocrine Society (Bhasin m.fl., JCEM 2018) rekommenderar ett fastande morgonprov som upprepas för att bekräfta ett lågt resultat innan en diagnos ställs. T4DM ändrar inte att behandling bara är aktuell vid symtomgivande brist.

Förbehåll

• Hematokrit: en säkerhetsgräns för hematokrit över 54 % utlöstes hos 22 % i testosterongruppen mot 1 % på placebo. Det kan begränsa behandlingen och måste följas.
• PSA: en ökning på minst 0,75 ng/mL registrerades hos 23 % på testosteron mot 19 % på placebo.
• Allvarliga händelser: fördefinierade allvarliga händelser inträffade hos 10,9 % på testosteron mot 7,4 % på placebo. Det inträffade två dödsfall i varje grupp.
• Hjärta och kärl: studien var inte dimensionerad för att bedöma hjärt-kärlhändelser, och effekten på lång sikt är okänd.
• Utvald grupp: deltagarna hade inte klassisk hypogonadism. Resultatet kan inte direkt överföras till alla män.
• Finansiering: studien finansierades delvis av läkemedelsföretag (Bayer, Eli Lilly) och WW.

Behandling bör därför bara övervägas vid symtomgivande brist och alltid tillsammans med en läkare som följer blodproverna.

Slutsats

Hos män i åldern 50–74 år med bukfetma, lågt normalt testosteron och förstadier till diabetes minskade testosteron utöver ett livsstilsprogram andelen med typ 2-diabetes efter två år från 21 % till 12 %. Samtidigt var hematokritökning vanlig, och frågan om långtidssäkerhet är inte avgjord. Läs mer om sambandet i vår artikel om testosteron, insulinresistens och typ 2-diabetes, och om varför förekomsten av lågt testosteron beror på kriterierna i kommentaren på EMAS-studiesidan.

Första steget

Om du tillhör någon av de relevanta grupperna och är orolig för att lågt testosteron kan vara en bidragande faktor, kan en screening vara ett alternativ. Prata med din egen läkare om möjligheterna. Vill du ha snabb hjälp via en privat klinik är du välkommen att göra det kostnadsfria AMS-testet här på sidan eller, om du befinner dig i Danmark, beställa ett blodprov.