Normalt testosteron men fortfarande symptom?

Du har fått höra att ”ditt testosteron är normalt” – men du har ändå låg sexlust, är trött, återhämtar dig dåligt eller känner dig så platt som det passar med symtom på lågt testosteron. Det är en av de vanligaste frustrationerna inom mäns hälsa. Förklaringen är sällan att ”du inbillar dig”. Ofta saknas SHBG, fritt testosteron, ett upprepat morgonprov eller ett ärligt samtal om breda referensintervall. Den här artikeln förklarar gråzonen utan att påstå att alla med ”normalt totalt testosteron” behöver behandling.

Totalt testosteron är bara en rad i provsvaret

Totalt testosteron mäter både bundet och obundet hormon. En stor del är bunden till SHBG (könshormonbindande globulin) och albumin. Den fria delen är det vävnaderna faktiskt ”ser”. Är SHBG högt kan totalt testosteron se bra ut medan det fria är lågt. Är SHBG lågt, till exempel vid övervikt och insulinresistens, kan totalt testosteron se lågt ut fast det fria är relativt bevarat.

Därför räcker ett panel med totalt testosteron utan SHBG och fritt testosteron ofta inte när besvären är tydliga. Hur du beställer rätt läser du i artikeln Testosteron-blodprov utan remiss.

Vad som höjer eller sänker SHBG

SHBG kan stiga vid: stigande ålder, överaktiv sköldkörtel, vissa leversjukdomar, östrogenpåverkan och vissa läkemedel, mycket lågt energiintag samt genetiska skillnader.

SHBG kan sjunka vid: övervikt och insulinresistens, underaktiv sköldkörtel, androgener och anabola steroider samt vissa läkemedel.

SHBG är inget ”bra” eller ”dåligt” värde, utan sammanhang för det fria testosteronet.

Gråzonen: ”inom referensintervallet” men ändå relevant

Labben anger ofta ett brett intervall. Ett värde i nedre fjärdedelen kan vara normalt på papperet och ändå passa med besvär – särskilt hos yngre män som tidigare låg högre. Vid totalt testosteron mellan ungefär 8 och 12 nmol/L talar många riktlinjer om en gråzon där fritt testosteron och den kliniska bilden väger extra tungt.

God praxis:

1. morgonprov
2. omprov
3. SHBG och fritt testosteron
4. LH och FSH
5. symtomskattning, till exempel med AMS-symtomtestet
6. läkarbedömning – inte forumdiagnos

Andra förklaringar vid mellanvärden

Innan TRT diskuteras bör följande ses över:

• sömnapné och långvarig sömnbrist
• depression eller utmattning
• alkohol
• brist på D-vitamin eller järn, sköldkörtelsjukdom
• läkemedel, till exempel opioider eller sexuella biverkningar av antidepressiva
• överträning eller för lågt energiintag
• relations- och psykosexuella faktorer

Att hitta en icke-hormonell orsak är en vinst, inte ett misslyckande.

Primära och sekundära mönster

Även vid gränsfallsvärden visar LH och FSH vägen vidare. Sekundära mönster är vanliga vid ämnesomsättningssjukdom, primära mönster pekar mot orsaker i testiklarna. Gråzonen är alltså ett panelproblem, inte ett problem med en enskild siffra.

När en läkarbedömning är rimlig

• tydliga sexuella besvär och upprepat lågt normalt totalt testosteron
• lågt fritt testosteron eller högt SHBG med passande besvär
• metabolt syndrom eller typ 2-diabetes med hypogonadala besvär
• tidigare användning av anabola steroider med en ”krasch”
• barnönskan och avvikande gonadotropiner

Vägen dit beskrivs i TRT i Europa utan remiss – fortfarande med recept endast vid indikation.

Behandlingsbeslut i gråzonen

En del män i gråzonen får med rätta inte TRT. Andra får efter noggrann utredning en tidsbegränsad behandling med tät uppföljning. En tredje grupp börjar med livsstil och sömn. Det finns inget universellt ”gråzonsprotokoll” på nätet som ersätter läkarens bedömning. Stödet för TRT är starkast vid tydligt lågt testosteron med besvär.